Men, det är bara att försöka ta det lugnt och andas, det går förhoppningsvis över så småningom. Igår hade jag verkligen askul, förfesten var fantastisk, bra folk, gudomliga groggar (tack Jens) och bra musik. Drog oss mot hotellet och väl där var det såklart astrist, hade väl rätt kul till en början, men det var för mycket folk och min skalle och kropp kollapsade. Paniken infann sig och jag låste in mig på toaletten och skakade, kräktes och grät. Det är så fruktansvärt jobbigt att inte kunna hålla tillbaka det, att måsta låta det komma ut inför mina nära och kära. Anna var där med mig hela tiden och det gick så småning om över. Tack igen fina du för att du var där med mig. <3 Vi satt ute och tog friskluft tills det stängde och sen åt vi mat. Nom, gott var det!
,
Idag har jag inte planer på att göra någonting. Bara ligga här och försöka få bukt på söndags-ångesten som också infinner sig utan anledning. Nåväl, en prommis till bror och Anna kanske jag ska orka med. Mer än så tror jag inte jag ska planera. Hörs senare. Puss