Med någon gång menar jag självklart hela tiden.. Jag funderar, överanalyserar och går sönder inombords..
Är jag verkligen så trasig att jag inte går att fixas? Kommer jag aldrig hela till hundra procent. Kommer jag alltid tänka såhär mycket? Kommer jag alltid tro att något kommer gå fel?
Varför kan jag inte bara inse att livet kanske kommer med något gott ibland? Att det finns positiva saker med allt?
Varför ska jag alltid se allt så svart?
Fan vad mycket frågor, men det är det som snurrar. Och såå mycket mer, som inte går att skriva. Som bara snurrar där inne.
Godnatt..