Jag har en sån dag idag, då jag är sjuk, jag saknar närhet, jag känner mig ensam och är ensam. Men jag behöver det, för att komma över den där saknaden. Men idag saknar jag något speciellt, som faktiskt egentligen inte kanske var så speciellt. Även om det fanns dom bra stunderna så var det så många dåliga, men när jag hör låtar som påminner mig, och drömmer drömmar om det som varit, som faktiskt varit bra. Då har jag min sån där dåliga dag, jag behöver någon som får mig på andra tankar, bättre tankar som får allt att stanna där det är och inte komma tillbaka. Sätta punk, börja om och sluta leva i det förflutna.
Hur svårt det än är så är det dags att ta steget, kliva långt åt helvete åt sidan och skita i det. Jag vill vara förbannad, spy ut allt dåligt som ännu sitter kvar i mig och ta mig vidare, klättra upp mot toppen och äga världen. Kanske inte riktigt, men nästan. Göra det jag vill, bli det jag vill.. Helt enkelt köra mitt eget race, inte stressa bort livet, inte ångra. Jag måste acceptera och förlåta, både mig själv och andra. Varför ska en människa, en ynka människa på denna gigantiska värld få förstöra min dag?
Nu ska jag sätta mig ner, ta tio djupa andetag och sedan glo ut alla säsonger av greys i brist på annat.
Fan. Jag HATAR att vara sjuk