Hade ett tungt samtal igårkväll och det känns idag, i hela kroppen.
På ett sätt känns det som att en sten lättat från hjärtat, men samtidigt känns det som att det skapat en ny betongklump i halsen.
Egentligen kan jag inte göra något ät det nu, nu sitter det lixom på tapeten. Men jag vet inte riktigt hur vi ska gå vidare med allt. Känns som en enda stor labyrint. Men nåt måste göras, jag måste växa lite..